Jäv

Vad säger lagen?

Lagreglerna om jäv för förtroendevalda och anställda i kommuner finns i olika delar av kommunallagen:

• Fullmäktige 5 kap. 47-49 §§
• Styrelser och nämnder 6 kap. 28-32 §§
• Anställda 7 kap. 4 §
• Revisionen 12 kap. 14-17 §§

Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att personen opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller både den som beslutar och som bereder ärendet.

När är man jävig?

Klara fall av jäv är

• om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den dig eller någon närstående.

Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är

• vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet,

• ekonomiskt beroende av en part eller intressent,

• engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning.

Gråzoner

I myndigheters verksamhet förekommer ibland situationer som inte är entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt enkelt inte "känns bra" och som därför kan ifrågasättas.

I denna gråzon av olika förhållanden, bindningar eller intressekonflikter mellan dig som förtroendevald och någon part i ärendet kan omständigheterna vara av den karaktären att kommunens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är fråga om jäv i lagens mening. I alla sådana fall kan en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att det kan vara bäst att avstå från att delta i hanteringen av ärendet "för säkerhets skull".

Verkan av jäv

Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget.

Den som är jävig får inte heller närvara när ärendet behandlas och/eller beslutas.

Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig ska du självmant meddela detta. Är du tveksam om jäv föreligger bör du ta upp frågan till diskussion.

Vid känd jävsituation bör ordföranden påtala detta och uppmana dig att avstå från att delta i ärendebehandlingen. Även annan ledamot eller tjänstgörande ersättare har rätt att påtala jävsgrundande fakta.

Om du motsätter dig ett jävspåstående ska frågan avgöras genom att beslut tas av fullmäktige, styrelsen eller nämnden.

Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig kan du orsaka försening av det eftersom ett beslut i ärendet kan överklagas på grund av jävet.

Vad gäller i kommunfullmäktige?

I fullmäktige är du jävig om ärendet personligen rör dig själv. Det kan också vara någon närstående som din maka/make, sambo, föräldrar, barn eller syskon.

Särskilda jävsregler gäller vid val av revisorer och vid handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för nämndledamöter och andra.

I fullmäktige får den som är jävig stanna kvar i sammanträdeslokalen.

Styrelsen och nämnderna

I nämnderna finns strängare regler som omfattar både förtroendevalda och anställda.

I nämnderna gäller sakägar- eller intressejäv, ställföreträdarjäv, ombudsjäv eller delikatessjäv. Till skillnad från vad som gäller i fullmäktige måste en jävig person i nämnd lämna sammanträdeslokalen under handläggningen av ärendet.

• Ställföreträdarjäv: gäller om du är förvaltare, god man eller firmatecknare för någon

• Ombudsjäv och biträdesjäv: gäller om du fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken

• Sakägarjäv: innebär att du är jävig om saken angår dig själv, det vill säga du tar ställning som part eller har sådant intresse som grundar besvärsrätt

• Intressejäv: innebär att du är jävig om ärendets utgång kan väntas innebära synnerlig nytta eller skada för dig själv

• Delikatessjäv: gäller dig som är uppenbar vän eller ovän med en part, är ekonomiskt beroende av denne eller lyder under denne.