Demens och kognitiv svikt

Vad är demenssjukdom/kognitiv sjukdom?

Demenssjukdom är ett samlingsnamn för flera olika symtom som beror på sjukdom eller skada i hjärnan. Numera används ofta begreppen kognitiv sjukdom och kognitiv svikt istället för demenssjukdom, eftersom symtomen leder till att den drabbade personen sviktar i sina kognitiva funktioner. Dessa funktioner innefattar många olika saker som vi använder i vardagen för att få livet att fungera.

När de kognitiva funktionerna sviktar
När de kognitiva funktionerna sviktar blir det svårare att klara sig i vardagen. Till exempel kan det bli svårare att minnas, tolka sinnesintryck, planera och organisera. I tidigt skede av en kognitiv sjukdom är symtomen lindriga, men senare blir de kraftigare och fler. Symtomen kommer ofta smygande och man ska ha haft symtom i minst 6 månader för att diagnos ska kunna ställas.

Inget naturligt åldrande
Kognitiv sjukdom är inte ett naturligt åldrande. Den största riskfaktorn för att insjukna är hög ålder. Vid 90 år eller äldre lever cirka 50 % med kognitiv sjukdom. I Sverige lever cirka 150 000 personer med kognitiv sjukdom.

Tidiga tecken
De första symtomen på kognitiv sjukdom kan vara svårigheter att hitta, speciellt i okända miljöer, att komma ihåg tider och möten, fatta beslut och att företa sig saker. Det kan också vara svårt att hitta rätt ord och hantera stress. Symtomen kan innefatta irritation och nedstämdhet. Vilka symtom som förekommer beror på sjukdom eller skada.

Viktigt med tidig diagnos
Om du misstänker att du eller någon närstående har demenssjukdom/kognitiv sjukdom, tveka inte att kontakta Närhälsan för att utreda vad som orsakar symtomen. Det är viktigt att få rätt diagnos för att kunna behandla orsaken. Utredningen innefattar test och undersökningar. Det finns flera sjukdomssymtom som kan ge demensliknande symtom och som går att bota. Om utredningen leder till en demensdiagnos/kognitiv sjukdom kan symtomen hos vissa kognitiva sjukdomar lindras med läkemedel. Hjälpmedel och stödinsatser underlättar i vardagen.

Bilden nedan illustrerar kognition, vilka funktioner som kan påverkas av kognitiv svikt/demenssjukdom. 

Kommunens stöd

Att få klarhet i varför minnet sviktar betyder mycket för både den som är sjuk och anhörig. Det finns stöd att få från kommunen och vården. Kommunen arbetar för att hjälpa personer med minnessvårigheter och deras anhöriga genom att ge stöd, tips och vägledning. Här är några exempel på hur kommunen kan vara till hjälp:

• Rådgivning, samtal och stöd
• Anhörigstöd
• Dagverksamhet för personer med kognitiv svikt
• Förmedla kontakt med handläggare för att ansöka om hemtjänst
• Specialteam inom hemtjänsten och demenssjuksköterska
• Boendealternativ vid svår kognitiv svikt, som heter Ängenäs

Planera för framtiden

Att få en diagnos kan ge förklaringar på svårbegripliga svårigheter. Kunskap om sjukdomen kan underlätta för att planera en meningsfull tillvaro. Man kan behöva stöd och hjälp att hantera den nya livssituationen, både för den drabbade och närstående. Stöd kan fås via kommunen som kan bidra med utbildning om sjukdomen, praktiska stödinsatser samt råd och stöd. De flesta kognitiva sjukdomar utvecklas långsamt, men man kan drabbas av större kognitiva försämringar vid stress, kris eller annan sjukdom. Det är därför viktigt att söka vård vid plötslig stor kognitiv försämring, som till exempel förvirring.

Behandling och forskning
Även om kognitiv sjukdom inte går att bota, finns det idag lindrande behandling för flera demenssjukdomar vars symtom ger kognitiv svikt. Medicinsk forskning har lett till stor utveckling av metoder för att sätta diagnos i tidigt skede och forskning för att finna botande behandling pågår. Ett preparat har nyligen blivit godkänt för behandling i Sverige. Forskning visar också att man själv kan vidta åtgärder för att minska eller senarelägga utveckling av symtom.

Riskfaktorer

Hörselnedsättning är en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom, så det är viktigt att utreda och behandla sådana svårigheter. Ny forskning visar att upp till 40 % av alla fall av kognitiv sjukdom/demens kan kopplas till miljö- och livsstilsfaktorer. Livsstilsförändringar som hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter samt kontroll av hjärt- och kärlvärden kan bromsa utvecklingen.

Här kan du läsa mer om:

Den nationella demensstrategin 2025-2028 : Varje dag räknas

Nationella riktlinjer från socialstyrelsen: Demenssjukdom