Handlingar

En situationsplan är en karta som visar fastigheten ovanifrån. Den används för att visa var en byggnad eller annan åtgärd ska placeras och hur den förhåller sig till fastighetsgränser, befintliga byggnader och omgivningen.

Situationsplanen ska vara ritad på ett lämpligt kartunderlag. Vilket underlag som behövs beror på åtgärdens omfattning och var fastigheten ligger.

Situationsplanen ska, när det är relevant, visa:

• Den planerade byggnaden eller åtgärden, tydligt markerad och måttsatt.

• Byggnadens yttermått och placering i förhållande till fastighetsgränserna. Placeringen bör normalt redovisas med tre vinkelräta mått till fastighetsgränserna.

• Byggnadens färdiga golvhöjd.

• Befintliga byggnader på fastigheten. Om någon byggnad ska rivas ska detta tydligt markeras.

• Befintlig och planerad infart samt parkering.

• Eventuella nya plank och murar med placering och längdmått.

• Norrpil, skala och skalstock.

Vilka uppgifter som behöver redovisas beror på vad du ska göra. Vid exempelvis nybyggnad av ett bostadshus behövs normalt fler uppgifter än vid en mindre ändring.

Beställ underlag till situationsplan

För att upprätta en situationsplan behöver du ett lämpligt kartunderlag, exempelvis en förenklad nybyggnadskarta. Kommunen kan tillhandahålla kartunderlag mot en avgift enligt gällande taxa.

När du använder kommunens kartunderlag ska den befintliga kartinformationen behållas. Du lägger till de uppgifter som behövs för att redovisa din planerade åtgärd.

Beställ kartunderlag till situationsplan här

Exempel på situationsplaner

Situationsplan för nybyggnad av enbostadshus

Situationsplan för nybyggnad av fritidshus

Situationsplan för tillbyggnad av fritidshus

En fasadritning visar hur byggnaden ser ut utifrån, med exempelvis fönster, dörrar, tak och fasadmaterial. Ritningarna visar byggnaden rakt framifrån från respektive sida.

Fasadritningarna ska, när det är relevant, visa:

• Byggnadens samtliga fasader, normalt i skala 1:100. Ange väderstreck för respektive fasad, exempelvis ”Fasad mot söder”.

• Byggnadens utseende med fönster, dörrar, tak och andra utvändiga detaljer.

• Vilka material och kulörer som ska användas på fasader, tak, fönster och andra byggnadsdelar.

• Befintliga och planerade marknivåer intill byggnaden. Marklinjerna ska vid behov redovisas fram till fastighetsgränsen eller där marknivåerna ansluter till befintlig mark.

• Relevanta höjdmått, exempelvis byggnadshöjd eller nockhöjd, om det behövs för prövningen.

• Skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan).

Vid tillbyggnad eller ändring av en befintlig byggnad

Det ska tydligt framgå vilka delar som är befintliga och vilka som ska ändras eller byggas till. Vid behov ska både befintligt och planerat utseende redovisas.

Exempel på fasadritningar

Fasadritningar med förklaringar

En planritning visar byggnaden uppifrån, som om den vore genomskuren vågrätt. Ritningen visar byggnadens planlösning, hur rummen är placerade och vad de ska användas till.

Planritningen ska, när det är relevant, visa:

• Byggnadens planlösning, normalt i skala 1:100, med utvändiga mått och de invändiga mått som behövs.

• Samtliga våningsplan, inklusive eventuell källare och inredd vind.

• Rummens användning, exempelvis sovrum, kök, badrum, förråd eller garage.

• Väggar, dörrar, fönster och trappor, skalenligt redovisade och med placeringar som stämmer överens med fasadritningarna.

• Fast inredning och utrustning, exempelvis köksinredning, toalett och dusch.

• Möjlig möblering, exempelvis sängar, matbord och soffor, när det behövs för att bedöma bostadens utformning.

• En markering som visar var byggnaden är genomskuren på sektionsritningen.

• Skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan).

Vid tillbyggnad eller ändring av en befintlig byggnad

Det ska tydligt framgå vilka delar som är befintliga och vilka som ska ändras eller byggas till. Vid behov ska både befintlig och planerad planlösning redovisas.

Vilka uppgifter som behövs beror på åtgärden. En planritning för ett garage eller förråd behöver exempelvis inte innehålla samma detaljerade redovisning av möblering som en bostad.

Exempel på planritning

Planritning med förklaringar

En sektionsritning visar byggnaden i genomskärning från sidan, som om man hade skurit rakt igenom den. Ritningen visar bland annat byggnadens höjd, våningsplan, tak och hur byggnaden ansluter till marken.

Sektionsritningen ska, när det är relevant, visa:

• Byggnaden i genomskärning, normalt i skala 1:100.

• Byggnadens olika våningsplan, bjälklag, eventuell vind och källare.

• Invändiga rumshöjder och nivåskillnader mellan våningsplan.

• Takets lutning i grader (takvinkel).

• Byggnadens nockhöjd, byggnadshöjd och andra höjdmått som behövs för prövningen.

• Färdig golvhöjd och hur byggnaden ansluter till befintliga och planerade marknivåer.

• Skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan).

Sektionsritningen ska vara måttsatt och stämma överens med planritningarna och fasadritningarna. På planritningen ska det framgå var genomskärningen är gjord.

Vid tillbyggnad eller ändring av en befintlig byggnad

Det ska tydligt framgå vilka delar som är befintliga och vilka som ska byggas till eller ändras. Sektionsritningen ska vid behov visa hur tillbyggnaden ansluter till den befintliga byggnaden, exempelvis när det gäller tak, golvnivåer och rumshöjder.

Exempel på sektionsritning

Sektionsritning med förklaringar

En markplaneringsritning visar hur marken på fastigheten ska utformas efter byggnationen. Ritningen visar bland annat marknivåer, slänter, stödmurar, gångvägar och parkeringsytor.

En markplaneringsritning kan behövas vid exempelvis nybyggnad, större tillbyggnader eller markarbeten där markens höjder och utformning förändras.

Markplaneringsritningen ska, när det är relevant, visa:

• Befintliga och planerade marknivåer, redovisade med höjdangivelser (plushöjder).

• Var marken ska schaktas eller fyllas upp samt eventuella slänter och stödmurar.

• Hur marknivåerna ansluter till byggnaden, fastighetsgränserna och omgivande mark.

• Infarter, gångvägar, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor.

• Hur regn- och smältvatten (dagvatten) ska tas om hand och ledas bort.

• Hur entréer och gångvägar ska utformas så att tillgängligheten till byggnaden kan bedömas.

• Skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan).

Ritningen redovisas vanligtvis i skala 1:200, men en annan lämplig skala kan användas om uppgifterna framgår tydligt.

När behövs en separat markplaneringsritning?

Vid enklare åtgärder kan det räcka att redovisa markens utformning och eventuella förändringar på situationsplanen.

Om marken har stora höjdskillnader eller om omfattande schaktning eller utfyllnad planeras kan även en marksektionsritning behövas. Den visar befintliga och planerade marknivåer i genomskärning.

Beroende på vilken åtgärd du planerar kan du behöva lämna in ytterligare handlingar för att byggnadsnämnden ska kunna pröva din ansökan.

Exempel på andra handlingar som kan behövas:

• Material- och kulörbeskrivning: Beskriver vilka material och färger som ska användas, exempelvis på fasader, tak, fönster och dörrar. Kulörer kan anges med NCS-koder.

• Fotografier: Visar den befintliga byggnaden, platsen eller omgivningen. Fotografier är särskilt användbara vid fasadändringar, tillbyggnader och rivning.

• Illustrationer eller fotomontage: Kan behövas för att tydligare visa hur en byggnad eller annan åtgärd kommer att se ut i sin omgivning.

• Kulturhistoriskt underlag: Vid ändring eller rivning av en byggnad med kulturhistoriska värden kan en beskrivning eller antikvarisk utredning behövas för att bedöma hur åtgärden påverkar byggnaden och dess värden.

• Andra utredningar eller beskrivningar: I vissa ärenden kan exempelvis en bullerutredning, dagvattenutredning eller annan redovisning behövas för att bedöma om åtgärden är lämplig.

Uppgifter om kontrollansvarig

Om ditt projekt kräver en kontrollansvarig ska du även lämna uppgifter om vem du föreslår för uppdraget och vem som har certifierat personen. Uppgifterna lämnas normalt direkt i ansökan.

Vilka handlingar behöver du lämna in?

Det beror på vad du ska göra och förutsättningarna på platsen. Alla handlingar ovan behöver inte lämnas in i varje ärende.

Om byggnadsnämnden behöver ytterligare handlingar för att kunna pröva din ansökan får du information om vad som behöver kompletteras.

En kontrollplan beskriver de kontroller som ska göras och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Den behövs för att det som du förändrar, tar bort eller bygger till ska vara säkert och följa samhällets krav på byggnader.

Läs mer om kontrollplaner och hur du tar fram en här.

För mer omfattande och komplicerade åtgärder så behöver du anlita en kontrollansvarig. Din kontrollansvarige hjälper dig då att ta fram ett förslag till kontrollplan. Om du är osäker på om du behöver en kontrollansvarig för ditt projekt så kan du kontakta plan- och byggenheten.

Du hittar behöriga kontrollansvariga på certifieringsorganens webbplatser:
Hitta kontrollansvarig (RISE)
Hitta kontrollansvarig (Kiwa)

Vid åtgärder som kräver bygglov eller anmälan behöver du som huvudregel även ta fram en avfallshanteringsplan. Planen beskriver vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket byggavfall som kan uppstå och hur avfallet ska sorteras och tas om hand.

En avfallshanteringsplan behövs inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan.

Förslaget till avfallshanteringsplan lämnas in inför startbeskedet.

Läs mer om avfallshanteringsplaner och hur du tar fram en här.

Innan du får börja bygga behöver byggnadsnämnden kunna bedöma att byggprojektet kan uppfylla de tekniska krav som gäller enligt plan- och bygglagstiftningen.

Därför kan du behöva lämna in tekniska ritningar, beräkningar och beskrivningar som visar hur byggnaden ska konstrueras och vilka tekniska lösningar som ska användas.

Exempel på tekniska handlingar som kan behövas:

• Konstruktionsritningar och beräkningar: Visar hur byggnadens bärande delar ska utformas, exempelvis grundläggning, väggar, bjälklag och takkonstruktion.

• Konstruktionsdokumentation: En sammanställning av förutsättningar, dimensionering och andra uppgifter om byggnadens bärande konstruktion.

• Geoteknisk undersökning eller utlåtande: Beskriver markens egenskaper och förutsättningar för grundläggning.

• Fuktsäkerhetsbeskrivning: Redovisar hur byggnaden ska skyddas mot fukt, både under byggtiden och när byggnaden används.

• Energiberäkning: Visar hur byggnaden är projekterad för att uppfylla gällande energikrav.

• Brandskyddsbeskrivning: Redovisar hur byggnadens brandskydd ska utformas, exempelvis utrymningsmöjligheter och skydd mot brandspridning.

• Installationsritningar och tekniska beskrivningar: Visar planerade installationer, exempelvis ventilation, uppvärmning samt vatten och avlopp.

I vissa ärenden kan även andra handlingar behövas, exempelvis redovisning av tillgänglighet, bullerskydd eller dagvattenhantering.

Vilka handlingar behöver du lämna in?

Det beror på åtgärdens omfattning och förutsättningarna i det enskilda ärendet. Alla handlingar ovan behöver inte lämnas in för varje byggprojekt.

Om ett tekniskt samråd ska hållas framgår det normalt av kallelsen vilka handlingar du behöver lämna in. Handlingarna ska lämnas in senast fem arbetsdagar före samrådet, om byggnadsnämnden inte har bestämt en annan tidsfrist.

Om tekniskt samråd inte behövs ska de tekniska handlingar som krävs lämnas in inför beslutet om startbesked.