Kontrollplan

När du ska bygga nytt, bygga till, ändra eller riva en byggnad behöver du i de flesta lov- och anmälningspliktiga ärenden en kontrollplan. Kontrollplanen beskriver vilka kontroller som ska göras under arbetets gång för att säkerställa att byggprojektet uppfyller gällande krav.

Det är du som byggherre som ansvarar för att kontrollplanen tas fram och följs. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i samband med startbeskedet.

Vad är en kontrollplan?

En kontrollplan är ett dokument som beskriver de viktigaste kontrollerna som behöver utföras under bygg-, rivnings- eller markarbetet. Planen ska vara anpassad till ditt projekt och de risker som finns.

Av kontrollplanen ska det bland annat framgå:

  • Vad som ska kontrolleras och mot vilka krav.

  • Vem som ska utföra kontrollerna.

  • Hur kontrollerna ska utföras.

  • Vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden.

  • Vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när.

Kontrollerna ska dokumenteras så att det går att följa upp att de har utförts och vilka resultat de har gett.

En kontrollplan för en enklare åtgärd kan vara kort, medan ett större och mer komplicerat byggprojekt kan behöva en mer omfattande kontrollplan.

När behövs det en kontrollplan?

En kontrollplan behövs som huvudregel för åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Det gäller exempelvis när du bygger ett nytt hus, gör en tillbyggnad, ändrar en byggnad eller installerar en eldstad.

Undantag för enklare åtgärder

Vid enklare åtgärder kan byggnadsnämnden besluta att en kontrollplan inte behövs. Det kan exempelvis gälla vissa fasadändringar, plank eller mindre rivningsarbeten.

Byggnadsnämnden bedömer detta i varje enskilt ärende. Du kan därför inte själv utgå från att en kontrollplan är obehövlig.

Det finns även särskilda regler för byggprojekt där en certifierad byggbedömare ansvarar för kontrollen.

När ska kontrollplanen lämnas in?

Du ska lämna in ett förslag till kontrollplan innan byggnadsnämnden kan ge startbesked. Om ett tekniskt samråd ska hållas ska förslaget lämnas in senast fem arbetsdagar före samrådet, eller inom den tidsfrist som byggnadsnämnden bestämmer.

Illustration av riskmoment som tar sig igenom en tratt som ger vilka kritiska moment som ska vara med i en kontrollplan.
Illustration: Tictac/Boverket

Så tar du fram din kontrollplan - steg för steg

En kontrollplan ska vara anpassad till ditt byggprojekt och de risker som finns. För att avgöra vilka kontroller som behövs bör du börja med att göra en riskbedömning.

Riskbedömningen hjälper dig att identifiera moment där fel kan uppstå, bedöma vilka konsekvenser felen kan få och planera hur riskerna ska minskas. Därefter väljer du vilka moment som behöver kontrolleras under byggtiden.

Ta gärna hjälp av dina projektörer, entreprenörer och din kontrollansvarige, om du har en sådan. Dokumentera gärna riskbedömningen så att det framgår hur du har valt kontrollpunkterna.

Börja med att fylla i uppgifter om ditt byggprojekt i mallen.

Ange:

  • Fastighetsbeteckning och vilken åtgärd som ska utföras.

  • Byggherrens namn och kontaktuppgifter.

  • Planerad byggstart och färdigställande.

  • Entreprenadform, exempelvis totalentreprenad, delad entreprenad eller egen regi.

  • Kontrollansvarig, om en sådan finns.

  • Projektörer, entreprenörer och andra som medverkar i projektet.

Ange även vilka personer som har deltagit i riskbedömningen och deras roller.

Fundera över vilka fel och brister som kan uppstå under arbetet och vilka konsekvenser de skulle kunna få.

Riskerna kan exempelvis handla om fukt, brandskydd, bärande konstruktioner eller andra moment som kräver särskild noggrannhet.

För varje risk kan du göra följande bedömning:

  1. Identifiera risken. Beskriv vad som kan gå fel.

  2. Bedöm sannolikheten (SAN). Hur troligt är det att felet uppstår? Använd skalan 1–5.

  3. Bedöm konsekvensen (KON). Hur allvarliga kan följderna bli? Använd skalan 1–5.

  4. Beräkna riskvärdet (RV). Multiplicera sannolikheten med konsekvensen.

Identifierad risk SAN KON RV
Risk att virke som byggs in har hög fuktkvot 4 5 20
Risk att vatten inte leds till golvbrunn i badrummet 2 4 8
Risk att...      

Värdena är endast exempel.

Använd riskmatrisen nedan som stöd för att bedöma vilka risker som behöver uppmärksammas särskilt.

Riskmatrisen är ett hjälpmedel och dess gränsvärden är inte lagkrav. Även risker med låga riskvärden kan behöva hanteras om konsekvenserna är allvarliga.

Riskmatrisen Osannolikt=1 Avlägsen=2 Möjlig=3 Trolig=4 Mycket trolig=5
Katastrofal=5 5 10 15 20 25
Mycket allvarlig=4 4 8 12 16 20
Allvarlig=3 3 6 9 12 15
Marginell=2 2 4 6 8 10
Obetydlig=1 1 2 3 4 5

 

När du har identifierat riskerna behöver du bedöma hur de kan förebyggas eller minskas.

I första hand bör du försöka förhindra att fel uppstår. Det kan exempelvis göras genom att ändra en teknisk lösning, använda bättre arbetsmetoder eller skydda byggmaterial under byggtiden.

Exempel – risk för fukt i trästommen

Identifierad risk: Virke med för hög fuktkvot byggs in och orsakar framtida fuktskador.

Förebyggande åtgärder:

  • Byggmaterial förvaras väderskyddat.

  • Stommen skyddas mot nederbörd under byggtiden.

  • Konstruktionen ges möjlighet att torka ut innan den byggs igen.

När åtgärderna är bestämda behöver du bedöma vilka risker som finns kvar och om särskilda kontroller behövs.

I exemplet ovan kan en lämplig kontroll vara att mäta fuktkvoten i trästommen innan den byggs igen.

Kom ihåg: En förebyggande åtgärd är inte samma sak som en kontrollpunkt. Kontrollplanen ska beskriva vad som behöver kontrolleras för att säkerställa att arbetet utförs enligt gällande krav.

Använd riskbedömningen för att välja de viktigaste kontrollerna som behöver utföras under arbetets gång.

Kontrollplanen ska fokusera på de kritiska momenten i ditt projekt. Det innebär att du inte behöver ta med alla arbetsmoment, utan de kontroller som är särskilt viktiga för att uppfylla gällande krav.

För varje kontrollpunkt ska du ange:

  • Vad som ska kontrolleras.

  • Vem som ska utföra kontrollen.

  • Mot vad kontrollen ska göras, exempelvis en ritning, beskrivning eller ett krav.

  • Hur kontrollen ska utföras, exempelvis genom mätning eller okulär kontroll.

  • Hur kontrollen ska dokumenteras.

  • När kontrollen ska utföras.

Av kontrollplanen ska det också framgå vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden och vilka arbetsplatsbesök som bör genomföras.

Exempel på kontrollpunkt:

Kontroll Utförande och dokumentation
Fuktkvot i trästommen före inbyggnad Mätning med fuktkvotsmätare. Resultatet jämförs med projekterat tillåtet fukttillstånd och dokumenteras i mätprotokoll.

Kontrollplanens omfattning ska anpassas till projektets storlek, komplexitet och risker. Även ett mindre projekt kan kräva flera kontroller om det innehåller kritiska arbetsmoment.

Byggnadsnämnden granskar förslaget och fastställer kontrollplanen i startbeskedet.

Bilden visar ett exempel på hur en kontrollplan kan se ut, med de sex huvudkategorierna som besvarar frågorna vad ska kontrolleras, vem ska kontrollera, mot vad ska man kontrollera, hur  ska man kontrollera, hur ska kontrollen dokumenteras och i vilket skede ska kontroll utföras.
Exempel på kontrollplan, med alla de frågor som ska besvaras.

Mall till riskbedömning och kontrollplan

Här finner ni en mall till riskbedömning och kontrollplan.

Klicka här för att ladda ner mall (WORD-fil)

Klicka här för att ladda ner mall (EXCEL-fil)

Mall till riskbedömning och kontrollplan för eldstad och rökkanal

Klicka här för att ladda ner mall (PDF-fil)

Exempel på riskbedömning

Nedan finns exempel på riskbedömningar för några vanliga åtgärder.

Riskbedömning - Montage av fasadskylt

Riskbedömning - Ommålning av träfasad

Riskbedömning - Nybyggnad av plank

Riskbedömning - Byte från fönster till dörr

Under byggtiden och inför slutbesked

När du har fått startbesked från byggnadsnämnden ska kontrollplanen användas under hela byggprojektet.

De kontroller som finns i kontrollplanen ska utföras vid rätt tillfälle och av den person som anges som ansvarig för respektive kontroll.

Tänk på att:

  • Utföra kontrollerna vid de tillfällen som anges i kontrollplanen.

  • Dokumentera kontrollerna, exempelvis med fotografier, mätprotokoll eller andra handlingar.

  • Se till att den som utfört kontrollen daterar och signerar kontrollpunkten.

  • Dokumentera eventuella avvikelser och hur de har åtgärdats.

  • Kontakta byggnadsnämnden om det sker förändringar som kan påverka bygglovet, startbeskedet eller kontrollplanen.

När arbetet är färdigt

Innan du kan få slutbesked ska du lämna in den signerade kontrollplanen och de övriga handlingar som anges i startbeskedet. Om du har en kontrollansvarig ska denne även lämna ett utlåtande.

Om ett slutsamråd ska hållas går byggnadsnämnden igenom hur kontrollplanen har följts och om det finns några kvarstående brister.

Tänk på att en byggnad som huvudregel inte får tas i bruk innan byggnadsnämnden har gett slutbesked.

Avfallshanteringsplan

Utöver kontrollplanen kan du också behöva en avfallshanteringsplan. Sedan den 1 juli 2026 finns särskilda bestämmelser om detta i plan- och bygglagen.

Avfallshanteringsplanen ska beskriva vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket avfall som förväntas uppkomma under arbetet och hur avfallet ska tas om hand. Syftet är bland annat att främja återanvändning och materialåtervinning samt säkerställa en säker hantering av farliga ämnen.

En avfallshanteringsplan behövs som huvudregel vid lov- och anmälningspliktiga åtgärder, exempelvis vid nybyggnad, tillbyggnad och rivning. Undantag gäller om det är uppenbart att en sådan plan inte behövs.

Läs mer om avfallshanteringsplaner och ladda ner vår mall på sidan Avfallshanteringsplan.

Kontakta oss

Plan- och byggenheten
E-post: byggnadsnamnd@mellerud.se
Telefon: 0530-180 00

Filip Björndahl
Bygglovshandläggare/inspektör
E-post: filip.bjorndahl@mellerud.se
Telefon: 0530-181 67

Elin Melin
Bygglovhandläggare
E-post: elin.melin@mellerud.se
Telefon: 0530-181 69

Sidan uppdaterades 26 oktober 2026