Bygga ny komplementbyggnad

Inom detaljplan

• Den totala lovfria byggnadsarean för komplementbyggnader överstiger 45 m² per fastighet.

• En enskild komplementbyggnad överstiger 30 m².

• Komplementbyggnaden strider mot detaljplanens bestämmelser,
  – utom när den uppförs som komplement till ett en- eller tvåbostadshus.
  – Alla andra huvudbyggnadstyper måste följa detaljplanen.

Utanför detaljplan

• Den sammanlagda lovfria byggnadsarean överstiger 65 m².

• En enskild komplementbyggnad är större än 50 m².

• Komplementbyggnaden strider mot andra bestämmelser, såsom strandskydd eller områdesbestämmelser.

Gäller både inom och utanför detaljplan

• Komplementbyggnaden placeras närmare än 4,5 meter från tomtgräns utan grannes skriftliga medgivande.

• Åtgärden sker på en byggnad eller i ett område som är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt enligt 8 kap. 13 § PBL – här är lovfrihet aldrig tillåten.

Inom detaljplan

• Den sammanlagda byggnadsarean för alla lovfria komplementbyggnader på fastigheten är max 45 m².

• En enskild byggnad är max 30 m².

• Allt tidigare lovfritt byggt (friggebod, attefallshus, skärmtak etc.) räknas av från totalen 45 m².

• Byggnaden uppförs som komplement till ett en- eller tvåbostadshus, om den strider mot detaljplanen.

• För alla andra huvudbyggnader gäller lovfrihet endast om åtgärden följer detaljplanens bestämmelser.

• Byggnaden placeras minst 4,5 meter från tomtgräns (eller grannens medgivande finns).

Utanför detaljplan

• Den sammanlagda byggnadsarean för komplementbyggnader är max 65 m².

• En enskild komplementbyggnad är max 50 m².

• Tidigare lovfria byggnader räknas av från denna yta – men ekonomibyggnader räknas inte in i potten.

• Placeringen håller 4,5 meter till tomtgräns eller så finns grannes medgivande.

Detta innebär att möjligheterna att bygga lovfritt på landsbygden i vissa fall minskar jämfört med tidigare regler, eftersom den gamla 9:6 PBL (fri byggrätt utan fast gräns) försvunnit.

En situationsplan är en karta som visar fastigheten ovanifrån så att det går att se var byggnaden ska placeras och hur nära tomtgräns den ska vara.

• Situationsplanen ska vara ritad på en nybyggnadskarta.
• Från tomtgränsen ska du rita in tre vinkelräta avstånd till byggnaden som låser byggnadens placering.
• Byggnadens yttermått ska finnas med.
• Byggnadens färdiga golvhöjd ska vara med.
• Situationsplanen ska visa infart och parkering.
• Situationsplanen ska visa befintliga byggnader på tomten. Om någon byggnad ska rivas ska du markera det exempelvis genom att skriva ”byggnad som rivs”
• Situationsplanen ska visa eventuella plank och murar och dessa ska vara måttsatta med längdmått.
• Du får inte ändra något på kartan du beställer från kommunen, till exempel ta bort kommunens logotyp, utan bara lägga till det du ska bygga.

Beställ underlag till situationsplan här
För att rita en situationsplan krävs någon typ av underlag, exempelvis en nybyggnadskarta. Kommunen tar fram dessa och tar betalt enligt den beslutade taxan och kan beställas genom att trycka på länken nedan:

Klicka här för att beställa underlag till situationsplan

Exempel på situationsplaner

Situationsplan för nybyggnad av enbostadshus

Situationsplan för nybyggnad av fritidshus

Situationsplan för tillbyggnad av fritidshus

En planritning visar själva byggnaden uppifrån så att det går att se hur byggnaden ska vara utformad och användas, till exempel om det är en gäststuga, ett garage eller växthus.

• Planritningarna ska redovisa utvändiga mått, vara möblerade och i skala 1:100. Om utrymmet till exempel ska vara förråd räcker det att skriva ”förråd” i utrymmet.
• Det ska finnas en planritning för samtliga våningsplan.
• Alla dörrar och fönster ska vara inritade skalenligt och stämma med fasadritningen.
• Det ska finnas en markering som visar var snittet är taget för sektionsritningen.
• Det ska finnas skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan) på ritningen.

Fasadritningarna är till för att visa byggnadens fyra sidor sett rakt framifrån.

• Fasadritningar ska vara i skala 1:100 och visa byggnaden från alla väderstreck, väderstrecken ska stå med vid sin respektive fasad.
• Ritningarna ska visa hur marknivåerna ser ut nu och hur de kommer att se ut efter byggnation. Marklinjer ska redovisas till tomtgräns eller till där befintliga och kommande marknivåer möts. Om marknivåerna inte ändras behöver du skriva det tydligt på fasadritningen tillsammans med en redovisning av befintlig marklinje.
• Fasadritningarna behöver inte vara måttsatta, men det ska finnas skalangivelse och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan).

En sektionsritning är en genomskärning genom byggnaden och ska visa hur den är uppbyggd med till exempel våningar, vind och källare.

• Sektionsritningar ska vara måttsatta och i skala 1:100.
• Den ska visa takvinkel, rumshöjd, nockhöjd och byggnadshöjd.
• Den ska visa färdig golvhöjd.

Den ska visa hur byggnaden ansluter till marken. Det ska finnas skalangivelse och skalstock som är ett måttsatt skalstreck som visar skalan på ritningen.

OBS! Priser kan variera stort, detta är bara exempel

Enligt 2024 års taxa

*Förutsättningar för exempel
mPBB 2024 = 57,3
OF = 8 (enligt tabell 1, Plan- och bygglovstaxa 2024)
N = 0,8 (då kommunen har färre invånare än 20 000)
HF1 = 24 (enligt tabell 4, Plan- och bygglovstaxa 2024)
HF2 = 28 (enligt tabell 5, Plan- och bygglovstaxa 2024)

Exempel på beräkning av planavgift för 2024
Planavgift för enbostadshus 160 m2 (BYA) inom detaljplan för Kurran, 2006*
mPBB x BYA x N1=planavgift
57,3 x 160 x 0,59 = 5 409,12 kronor
*Förutsättningar för exempel
mPBB 2024 = 57,3
BYA = 160 kvm
N1 = 0,59 (enligt tabell 8, Plan- och bygglovstaxa 2024)

OBS!
Priser kan variera stort, detta är bara exempel